Ryggskott eller ryggproblem? Vi på Ryggakuten hjälper dig!

​

Ryggskott kallas det när du plötsligt eller gradvis får ont i ryggen. Det gör mer ont vid vissa rörelser, till exempel när du försöker vrida dig eller böja dig framåt.

Vid ryggskott händer det även att man kan böja sig framåt utan besvär, men inte tillbaka.

Patienter upplever oftast frustration över att ryggskott egentligen är en samlingsdiagnos för väldigt många olika diagnoser. (Ryggproblem lider 8 av 10 någon gång genom livet).

​

​

Ryggskott orsak

​

Ryggskott kan ibland bero på diskbråck, kotförskjutning eller hoptryckta eller slitna diskar, men oftast är orsaken en överbelastning av nedre delen även kallad ländrygg eller korsryggen. Åtta av tio personer får ont i ryggen någon gång. Ryggbesvär är ungefär lika vanligt i alla åldrar, till och med hos barn och tonåringar.

Ryggskottet kommer nog däremot oftast på grund av följande faktorer:

1) Stress. Ökad anspänning skapar en spänd rygg. (Ont i ryggen)

2) Minskad motion vilket medför att kroppen blir stelare och stelare.

3) För mycket sittande. Detta skapar ännu större stelhet i kroppen.

​

Allt ovan är delfaktorer för att kroppen blir stelare och mer spänd.

Till slut kan inte ryggen kompensera mera och då tvingas kroppen att tillsätta fler och fler kramper. Detta leder till ditt ryggskott. Ryggproblemet är i grund och botten inget jätteproblem, men det kräver att man gör en analys av den enskilde individen för att hitta ryggbesvärets orsak.

​

​

Ryggskott Symtom

​

​

Du får oftast ryggskott i nedre delen av ryggen, ländryggen. Värken kan komma plötsligt med smärtor från muskler, kotleder, diskar och ledband. Ibland strålar värken ned över skinkor och höfter och kallas då ischias.

(Ischias betyder bara smärta ned i ben. Vilket innebär har du ont i benet så har du ischias. Men det säger inget om varför?)

Ryggen låser sig. I början får du mer ont av alla rörelser.

Du kanske ligger i sängen och har svårt att vrida dig. Det kanske hugger rakt in i ryggen. Vartefter du blir bättre är det bara vissa rörelser som gör ont, till exempel att stå framåtböjd, sitta eller vrida dig. Dessa ryggbesvär är inte farligt! MEN det är farligt att provocera smärta, glöm inte det.

​

​

Ryggskott smärta

​

Många patienter frågar VAD det är som gör ont?

Neurokirurgerna i Lund hävdar att det definitivt inte är muskler som gör ont. De krampar bara för att skydda dig från din smärta. Men vad är det som gör ont då?

Det som är smärtande vad avser ryggproblem är ledkapseln som ligger som en strumpa runt leden. Denna är väldigt smärtkänslig. Men även de ligament och ledband som går runt kotan som får för stor belastning.

​

Ryggskott kramp

​

Varför krampar ryggen så mycket?

Jag skulle nog säga att detta beror på att man vill skydda ryggen från att gå sönder.

Det som i första skedet går sönder är disken.

Många går idag med diskbråck utan att veta om detta. Det ger heller inte alltid ryggsymtom. Ryggproblem kan visas på många olika sätt.

Men när en disk går sönder/belastas för mycket så sipprar det ut vätska från disken som provocerar nerver i området som skickar smärtsignaler till hjärnan. Försvaret från hjärnan blir då mer kramper för att du INTE ska röra dig.

​

Ryggskott anatomi

​

Det finns 24 rörliga kotor i ryggen.

Alla dessa påverkar din funktion vad avser ryggskott.

Många tror att det bara är ländryggen och korsryggen som påverkar din rygg till ett ryggskott.

Tänk dig att du har en bil där framvagnen är lite sned. Tror du att det påverkar din bakvagn/däck och hjulinställningar.

Självklart!

Lika självklart är det med ryggen. Om du har en nacke som är stel av kontorsarbete och axlar som är ömma och inte fungerar. Detta kommer självklart att påverka funktionen av hur övriga ryggen mår. Glöm inte att ryggproblem inte syns på röntgen speciellt ofta. Det är funktionen som skapar ryggbesvär. Bilden visar bara hur det ser ut.

​

Ryggskott andning

​

Vad har andning med mitt ryggskott att göra?

Jo, andningen ska styras av diafragman. Denna muskel ligger som ett golv i bukhålan och ska hjälpa oss att få ut effektivt nyttjande av våra lunglober.

Men med vårt sittande och stressande tappar vi vår funktion med magandning.

Det här området stelnar till och då tvingas vår kropp kompensera den rörligheten längre ned.

Detta leder till ökade spänningar som leder till ryggskott, ryggbesvär och ryggproblem.

​

Ryggskott förebyggande

​

​

​

Motion stärker dina rygg- och benmuskler. Välj den typ av motion som passar dig bäst. Löpning är allra bäst eftersom det är det som kroppen är konstruerad för. Det viktigaste är att du rör på dig regelbundet. Vill du träna specifika muskelgrupper för att slippa få ryggont ska du prioritera: Mage och sätesmuskler. De allra flesta vill träna där man har ryggont. Dessvärre är det ofta där man är som starkast. Lär känna din rygg, vad den kan och inte kan, för att slippa ryggskott i framtiden.

Men även att titta på att inte ha för mycket stress i kroppen. Stressen ökar anspänningen i ryggen.

Inte sitta för mycket. Dela gärna in dagen i små pass av sittande/stående. Det är detta som gör att ryggen mår bättre av: rörelse. Rörelse utan smärta lindrar framtida ryggproblem/ryggbesvär.

​

​

Ryggskott behandling

​

Vi på RyggAkuten är specialister på ryggskott. Arbetet följer de rutiner de läst om ovan.
Först behandlar vi leden för att skapa rörlighet. Är du för dålig så väntar sängläge något dygn, innan vi börjar med att behandla din muskulatur.
Rådgivningen och bedömningen om varför du fått ditt ryggskott/ryggåkomma är ju den viktigaste faktorn att utreda. Får du förståelse för ditt problem kan du själv göra egna insatser för att slippa framtida besvär. Mer om vår behandling:

Ryggskott egenvård

​

Det är viktigt att inte provocera smärtan.

Det vill säga i det akuta läget ska du INTE vara uppe och promenera som du ofta får höra idag. Men vi pratar om det akuta läget som ska vara sängläge, cirka 48 timmar.

Men så fort du känner att när den akuta fasen har lagt sig så ska du upp på benen igen.

Men inte med saker som gör ont.

​

​

Du blir fortare bra i ryggen om du lyssnar på kroppen. Ligg bara till sängs de första dagarna om du har mycket ont och svårt att röra dig. Långvarig vila gör mer skada än nytta. Det kan leda till att du blir stel i leder, muskler förtvinar, skelettet urkalkas och att du får blodpropp. Försök att arbeta om du kan, dock smärtfritt!. Undvik att sitta still. Var försiktig med att vrida kroppen samtidigt som du lyfter något. När du lyfter något, tänk på att hålla det nära kroppen. Så snart det är möjligt kan du börja försiktigt med att promenera, åka skidor, cykla eller simma. Det får inte göra ont!

​